șÚÁÏÍű

Forskningsrapporten grundar sig pÄ en enkÀtundersökning frÄn vÄren 2018 som gick ut till 20 000 slumpmÀssigt valda svenska hushÄll i Äldern 18 till 65 Är. Av dessa svarade drygt 4 000 personer. De blev bland annat tillfrÄgade om sin finansiella kunskap och attityder till hÄllbart sparande.

− Vi fann att hushĂ„llen överskattar sina kunskaper inom bĂ„de ekonomi och miljö. Det ökade intresset att engagera sig i miljöfrĂ„gor och viljan att betala högre avgifter för gröna finansiella produkter kan förklaras av en övertro pĂ„ de egna miljökunskaperna och rĂ€dslor snarare Ă€n pĂ„ fakta. I en uppföljning av projektet finner vi ocksĂ„ att rĂ€dslor förklarar benĂ€genheten att investera i ESG-fonder inom premiepensionen, sĂ€ger Anders Anderson.

Uppfattningar baseras pÄ egna upplevelser

Om du sjĂ€lv har fĂ„tt uppleva extremvĂ€der, temperaturrekord eller vĂ€rmevarningar Ă€r det större sannolikhet att du Ă€r en ”grön investerare”. Egna upplevelser driver alltsĂ„ till stor del hushĂ„llens attityder och investeringsbeslut, menar Anders Anderson.
− Det finns tidigare forskning som presenterar samma mekanism. En amerikansk undersökning* visar exempelvis att de generationer som har varit med om djupa recessioner i vĂ€rldsekonomin Ă€r mindre benĂ€gna att investera i aktier jĂ€mfört med generationer som har vĂ€xt upp i perioder av stark tillvĂ€xt. Det Ă€r ett exempel pĂ„ vad psykologer kallar tillgĂ€nglighetsbias, sĂ€ger Anders Anderson.

Risk för felbedömningar och misstag
Anders Anderson menar att det finns faror med att inte grunda sina beslut pĂ„ fakta.− Hur ska en enskild individ utifrĂ„n sina egna upplevelser, snarare Ă€n faktisk kunskap, kunna veta vad som Ă€r en bra eller dĂ„lig finansiell produkt? Även om du gör ”rĂ€tt” sak, kan det vara av fel anledning och risken för felbedömningar eller misstag ökar, sĂ€ger Anders Anderson.

SvÄrt för konsumenten att fatta beslut
Eftersom det inte bara Ă€r kunskap som förklarar miljöengagemanget, blir det svĂ„rt för konsumenten att fatta vĂ€lgrundade beslut.− Om vi nu upptĂ€cker i vĂ„r forskning att investeringar i gröna fonder Ă€r kĂ€nslomĂ€ssigt drivna, mĂ„ste vi fundera pĂ„ hur vi kan skapa finansiell information som ger vĂ€gledning i hur man ska tĂ€nka sĂ„ att det inte bara blir en emotionell dimension som kommuniceras till konsumenterna. I förlĂ€ngningen gĂ€ller det ju att skapa trygga pensionslösningar som inte kostar konsumenterna för mycket, sĂ€ger Anders Anderson.

Grön planet framför ekonomisk vÀlfÀrd

Ett överraskande resultat enligt Anders Anderson var att sĂ„ mĂ„nga svenska Ă€r ”gröna”.
− Hela 65 procent av svenskarna anser att det Ă€r viktigare med en grön planet Ă€n ekonomisk vĂ€lfĂ€rd. Den Ă„sikten framförs frĂ€mst av yngre, vĂ€lutbildade kvinnor i storstad, berĂ€ttar Anders Anderson.

KuggfrÄga avslöjade okunskap
En av de frÄgor som Anders Anderson och hans kollega David Robinson stÀllde i undersökningen var varför inte isbjörnar Àter pingviner.
− NĂ€ra hĂ€lften kunde inte uppge rĂ€tt svar. En fjĂ€rdedel visste inte, elva procent angav att isbjörnar drivits ifrĂ„n sin naturliga miljö, och tvĂ„ procent uppgav att isbjörnar Ă€r vegetarianer. Vet man inte att isbjörnar och pingviner lever pĂ„ olika kontinenter har man troligen svĂ„rt att bedöma hur nĂ„gra av de kanske mest utsatta djurarterna pĂ„verkas av den globala uppvĂ€rmningen, resonerar Anders Anderson.

Konsumenten i fokus i fortsatt forskning

Anders Andersons inriktning Àr konsumentmarknadsforskning inom finansiell ekonomi eller behavioral finance som det heter pÄ engelska.
− Vi utvĂ€rderar ofta avkastning men vad vet vi egentligen om konsumenterna? Vilka processer styrs de av och hur resonerar de? Det kommer jag att forska mer om eftersom vi i Sverige har en unik möjlighet att matcha enkĂ€tsvar med registerdata, sĂ€ger Anders Anderson. 

Intervju av Emilie Eliasson Hovmöller

*Depression Babies: Do Macroeconomic Experiences Affect Risk-Taking? Ulrike Malmendier Berkeley och NBER, Stefan Nagel, The Quarterly Journal of Economics, Volym 126, Nummer 1, Februari 2011, Sidorna 373–416.