șÚÁÏÍű

Nils-Erik WirsĂ€ll och Handelshögskolan: Ett spel i tvĂ„ akter 

Per-Jonas Eliaeson 

GÄr man till Handelshögskolans arkiv finner man lÀrjungen Nils-Erik WirsÀll förtecknad som inskriven höstterminen 1935 med studiestarten den 1 oktober.

I studiekatalogen anges att ”Handelshögskolan i Stockholm Ă„syftar att genom vetenskapligt lagd undervisning giva sina lĂ€rjungar tillfĂ€lle till en jĂ€mförelsevis grundlig utbildning i de för blivande merkantil verksamhet viktigaste studieĂ€mnena Ă€ven som att befrĂ€mja sjĂ€lvstĂ€ndig forskning inom dessa omrĂ„den.” 

Rektor Martin Fehr, professor i rĂ€ttsvetenskap, mönstrar en lĂ€rarstab pĂ„ ytterligare sex professorer samt fyra speciallĂ€rare. Höstens schema 1935 bjuder under veckans sex arbetsdagar 14 undervisningstimmar utöver sprĂ„k. Nils-Erik och hans 105 Ă„rskullskamrater inleder med förelĂ€sningar och diskussioner i Varuhandelns organisation med professor Gerhard Törnqvist, Kontorsorganisation med professor Oskar SillĂ©n och Prisbildningsteori med professor Bertil Ohlin. Sedan följer under vinterterminen 1936 kurser med den sköna rubriken ”Samtal i företagsekonomiska frĂ„gor” med alternerande professorerna SillĂ©n och Törnqvist. En förelĂ€sningsserie betitlad ”Fria diskussioner” med nationalekonomen, professor Sven Brisman, under stryker studiekatalogens markering av att ”förelĂ€sningar och övningar företrĂ€desvis Ă„syftar att sporra de studerande till sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande och arbete pĂ„ egen hand. Av sĂ€rskild vikt Ă€r att varje förelĂ€sning och övning efterarbetas, d v s att dĂ€rvid genomgĂ„nget Ă€mne sjĂ€lvstĂ€ndigt övervĂ€gs och göres till föremĂ„l för jĂ€mförande studier.” 

Det hĂ€r skulle ju kunna vara ett inlĂ€gg i dagens aktuella debatt pĂ„ Handelshögskolan var pĂ„ ett kontinuum undervisning – utbildning – lĂ€rande man bör positionera samverkan mellan lĂ€rare och studenter pĂ„ en högskola. 

Nils-Eriks övriga lĂ€rare var professorerna Eli Heckscher och Ivar Högbom, professor i ekonomisk geografi och frĂ„n 15 september 1936 Ă€ven Handelshögskolans rektor. Under det andra studieĂ„ret i den tvĂ„Ă„riga ekonomutbildningen medverkade som lĂ€rare Ă€ven Sune Carlson, Erik Lundberg och HĂ„kan Nial. 

Seminarieövningarna och övriga studieprestationer finns noggrant förtecknade i Handelshögskolans Ă„rsböcker. Det Ă€r att noter att Nils-Erik redan under studietiden visar en bredd i sitt intresse i överensstĂ€mmelse med Handelshögskolans syfte - merkantil inriktning och forskningsförankring. I den nationalekonomiska övningskursen för Bertil Ohlin inleder Nils-Erik diskussionen om parollen ”Köp svenska varor”. I seminarieserien i företagsekonomi för Gerhard Törnqvist opponerar Nils-Erik pĂ„ studiekamraten Olov Erikssons uppsats över Ă€mnet ”De affĂ€rsekonomiska forskningsinstituten.” 

Den 28 oktober 1937 utdelas till Nils-Erik WirsĂ€ll och övriga under senaste Ă„ret frĂ„n Handelshögskolan utexaminerade deras förvĂ€rvade diplom. Den vid tillfĂ€llet sedvanliga förelĂ€sningen hölls av professor Eli Heckscher, som valt till Ă€mne ”en vidlyftig stockholmsköpman under frihetstiden”. DĂ€refter förrĂ€ttar Direktionens ordförande, riksmarskalken Axel Vennersten, diplomutdelning samt önskade de utgĂ„ende lycka i deras framtida arbete. 

VĂ€l rustade efter tvĂ„ Ă„rs intensiva studier pĂ„ Handelshögskolan blev det framtida arbetet fĂ„r Nils-Erik att gĂ„ i fĂ€drens spĂ„r inom dagligvaruhandeln. ICA Hakon 1937, organisationschef 46, mellanspel med fördjupade teoretiska studier och ekonomie licentiatexamen vid Handelshögskolan i Göteborg 1956, vice vd ICA Hakon 1963, ICA AB 1971, vd dĂ€r 1972-78. Denna utomordentligt framgĂ„ngsrika livsgĂ€rning har dokumenterats i andra sammanhang. Parallellt med Nils-Eriks verkligt imponerande insatser i det ekonomiska livet som det ter sig i verkligheten har han hela tiden upprĂ€tthĂ„llit en dialog med forskningens företrĂ€dare som aktiv diskussionspartner och idĂ©givare med egna forskningsbidrag, i hög grad lyhörd för forskningens roll som inspiration för praktikerna. Nils-Erik har hela tiden verkat i medvetande om att en organisation eller ett företag krĂ€ver stĂ€ndig tillförsel av nĂ€ring, nya idĂ©er för att kunna utvecklas. Praktiken och teorin har bĂ„da samsats vĂ€l i Nils-Eriks vĂ€rldsbild och prĂ€glat han kraftfulla agerande som företagsledare. 

TvĂ„ aktiva karriĂ€rer under ett lĂ„ngt liv ter sig naturligt i Nils-Erik WirsĂ€lls fall, men Ă€r ju klart unikt. Den snitslade vĂ€gen för Nils-Erik tillbaka till Handelshögskolan kan kanske beskrivas pĂ„ olika sĂ€tt. HĂ€r Ă€r min version. 

Man fĂ„r gĂ„ tillbaka till en gemensam nĂ€mnare, professor Gerhard Törnqvist och andra vĂ€rldskrigets Ă„r vid Höglandstorget i Bromma. Vi pojkar spelade kula pĂ„ den för dylika aktiviteter bĂ€sta platsen vid sidan av spĂ„rvĂ€g 12:s hĂ„llplats. Envist höll vi oss kvar dĂ€r trots samfĂ€llda protester frĂ„n villasamhĂ€llets av och tillresande familjefĂ€der eller torghandlande hemmafruar. Men sĂ„ icke frĂ„n farbror Gerhard. Han följde med ett roat leende spelet, gav en uppmuntrande kommentar och tog ett vigt hopp för att inte störa kulbanan pĂ„ vĂ€g med sitt Ă€rende till Jordbruksbanken, sedermera Kreditbanken. Gerhard Törnqvist blev sedan den som pĂ„ Handelshögskolan lĂ€rde mig grunderna i företagsekonomi utifrĂ„n handelns konkreta frĂ„gor kring varuförsörjning, prissĂ€ttning, fasta och rörliga kostnader, pĂ„lĂ€gg, marginaler, omsĂ€ttning, lager, inkurans, svinn, försĂ€ljning, reklam, mm. Pedagogiskt handfast kring viktiga fakta och distinktioner, parat med Gerhard Törnqvists idĂ©rikedom och mĂ„nga tankevĂ€ckande guldkorn i framstĂ€llningen. Att jag sedan vidd anstĂ€llning pĂ„ FFI, Företagsekonomiska Forskningsinstitutet fick mitt arbetsrum vĂ€gg i vĂ€gg med Gerhard Törnqvist var en stor glĂ€dje. Parallellt med att starta upp en egen forskning blev jag engagerad i arbetet med FFIs omsĂ€ttningsstatistik för detaljhandeln. Det, med kanske mest av annat, gav mĂ„nga tillfĂ€llen till diskussioner med Gerhard Törnqvist ofta vid gemensam fĂ€rd med 12an frĂ„n och till Höglandstorget och Handelshögskolan. 

NĂ€r jag knappt tio Ă„r senare 1967 av Marc Wallenberg J:or och Ragnar Söderberg blev engagerad i vad vi kallade Operation RĂ€dda Handels blev uppgiften att dokumentera huvuddragen i en hĂ„llbar strategi för Handelshögskolans fortsatta existens. Det var ett bistert samhĂ€llsklimat, kĂ€rvt ekonomiskt och ideologisk motvind för fria och obundna högskolor. Det Ă€r bara att erinra om att Handelshögskolan i Göteborg först förstatligades och sedan lades ned som sjĂ€lvstĂ€ndig enhet 1971. VeterinĂ€rhögskolan och Skogshögskolan samordnades med Lantbruksuniversitetet oh flyttade ut frĂ„n Stockholm. För Handelshögskolan betonade vi samspelet grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt vidareutbildning, som den viktiga bĂ€rande axeln. Internationalisering, Marknadsföring, Administrativ Databehandling var tre viktiga ledord och (vilket har speciellt intresse för den hĂ€r lilla betraktelsen med egentligt focus NEW) att i grundstadgans anda lyfta fram Handelshögskolan just som handelshögskolan. Det var de centrala elementen i en aktiv planering för att befĂ€sta Handelshögskolans fortsatta existensberĂ€ttigande som en fri och obunden högskola. 

IFL, Institutet för Företagsledning stiftades 1968 och som rektor frĂ„n 19970 fick jag uppgiften att söka implementera övriga delar. IIB, Institute for International Business, blev ett viktigt led i en fördjupad internationalisering med forskning, utbildning och studentutbyte. Tillsammans med IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien, stiftade IFL MTC, Marknadstekniskt Centrum som började verka som en mycket aktiv bro mellan högskole- och universitetsvĂ€rlden och praktikens fĂ€lt. Inom vad vi dĂ„ kallade ADB blev satsningen pĂ„ Staffan Persson som professor och sammanhĂ„llande kraft hĂ€varmen för en snabb utveckling. 

1970-talet var en tuff tid med stĂ€ndig kamp för att samla styrkorna i ett gemensamt arbete för att vĂ€rna HHS integritet och fortsatta utveckling. Att nĂ„ brett politiskt stöd för förnyat avtal med staten var viktigt. Ett sĂ€tt att argumentera var att betona att inte minst i svĂ„ra tider var det vĂ€sentligt för ett lands utveckling att ha tillgĂ„ng till goda ekonomer och skickliga företagsledare. Det gick hem bl. a. hos finansminister Gunnar StrĂ€ng. En fet rubrik över Dagens Nyheters löpsedel kungjorde en dag ”Krisen rĂ€ddar Handels”. 

MĂ„nga följde nĂ€ra vĂ„rt arbete med rĂ„d och aktiva stöd. En hĂ€ngiven support var Stig Svensson, civilekonom 1931, VĂ€sterĂ„spojke och sedan anstĂ€lld vid Hakon Swenson, sedermera ICA vd fram till 1972 och dĂ€refter ordförande. Till exempel drev vi planen att med aktiv assistans av Stig Svenssons gode vĂ€n byggmĂ€stare Anders Diös förvĂ€rva huset mitt emot Handelshögskolan pĂ„ andra sidan SveavĂ€gen för att dĂ€r expandera vĂ„r verksamhet. BorgarrĂ„det Inge HörlĂ©n (S) gav som ordförande i byggnadsnĂ€mnden sin utslagsröst för rivning men sedan kom byalagen med en aktion som satte för svĂ„ra kĂ€ppar i hjulet. Stig Svenssons stora engagemang för Handelshögskolans utbildning och forskning manifesterades senare i Stig Svenssons minnesfond. 

Genom Stig Svensson och Ă€ven Folke Kristenssons och Per Lindbergs förmedling kom jag i kontakt med Nils-Erik WirsĂ€ll som 1972 eftertrĂ€tt Stig Svensson som vd för ICA. Vi kom sedan att samarbeta bl. a. i MTC:s styrelse, Företagsledarseminariet vid EFI och i IFLs verksamhet. 

Nils-Erik var uppfylld av idĂ©er och tankar om handels utveckling in i 80-talet men Ă€ven det lĂ€ngre utvecklingsperspektivet mot sekelskiftet. Hur skulle kontokort och datateknik komma att förĂ€ndra köpvanor och handelns sĂ€tt att arbeta? 

SamhĂ€llets konsumentpolitik, styrning och övervakning av handel och varuproduktion, krav pĂ„ service, nĂ€rhet och varuurval. Framtiden var inte vad den hade varit. MTC var ett viktigt tillskott som pĂ„drivare och stimulans för utvecklingen. Men pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den saknade vi enligt Nils-Erik en medveten sammanhĂ„llande forskning kring för handeln vĂ€sentliga frĂ„gestĂ€llningar. 

Nils-Erik och jag hade en gemensam informell mötesplats genom att jag parkerade min bil i det som dĂ„ var ICAs högkvarter vid Odenplan. Vi bollade idĂ©er och lekte med tanken att inleda ett konkret samarbete den dag Nils-Erik bestĂ€mde sig för att efter en framgĂ„ngsrik karriĂ€r lĂ€mna som vd. Jag började anpassa min avfĂ€rd vid dags slut och Ă€ven ankomst pĂ„ morgonen sĂ„ att vi fick regelbundna tillfĂ€llen att diskutera om framtiden. Samtidigt beredde jag marken pĂ„ Handelshögskolan för att ett sĂ„dant tillskott till vĂ„r arbetsmiljö. 1978 var vi ikapp framtiden och kunde introducera Nils-Erik som ”manager in residence” pĂ„ HHS. 

Det blev en fulltrĂ€ff. Vi kom snart i diskussioner om konkreta handlingsplaner för hur vi kunde ge undervisningen en klarare handelsprĂ€gel. Skulle vi lyckas lĂ„ngsiktigt mĂ„ste vi gĂ„ vĂ€gen över en utvidgad forskning inom handel och distribution. Goda forskare i lĂ€mplig Ă„lder, med god ”track record” och förhoppningsvis intresse att ta del i en uppbyggnadsfas fanns att tillgĂ„. 

VĂ„ra funderingar dröjde ett tag kring frĂ„gan egen sjĂ€lvstĂ€ndig enhet eller del i EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet. Handel har i princip ingĂ„ngar i alla ekonomiska delĂ€mnen. En enhet inom EFI blev det logiska beslutet med goda möjligheter till samarbete med övriga sektioner och ömsesidig stimulans och pĂ„ verkan. En egen bas i form av forskningsmedel och en frekvent kontakt med handelns praktiska vĂ€rld var nödvĂ€ndiga ingredienser för att komma igĂ„ng och kunna realisera alla goda uppslag och planer. 

SĂ„ föddes Fonden för forskning kring Handel och Distribution vid EFI och Nils-Erik var pĂ„ allvar tillbaka pĂ„ Handelshögskolan. Det har kĂ€nts angelĂ€get att fĂ„ skapa de organisatoriska förutsĂ€ttningarna och ge plattformen för ett viktigt initiativ samt föra det fram till startpunkt. 

Rum 2000 blev signum för en ny progressiv utveckling. Med Nils-Erik som mentor för den spĂ€nnande generation forskare som Case Julander haft huvudansvaret för att lotsa fram. För Handelshögskolan har det betytt en markant markering av ett för oss viktigt omrĂ„de och hittills 15 Ă„rs positiv pĂ„ verkan i en rad avseenden. 

Per-Jonas Eliaeson 

Nils-Erik WirsĂ€ll som mentor 

Karl-Olof Hammarkvist 

Sommaren 1974 gick jag ITP och kom hem efter tvĂ„ mĂ„nader full av idĂ©er kring hur vi skulle förĂ€ndra utbildningen pĂ„ Handels. PĂ„ hösten samma Ă„r blev jag kursansvarig för lilla d. En tanke jag dĂ„ ville pröva var att fĂ„ in mer praktiska synpunkter i undervisningen. Marknadsföring Ă€r ju nĂ„got mycket praktiskt Ă€ven om det inte finns nĂ„got sĂ„ praktiskt som en bra teori! NĂ„gon, sannolikt Lars-Gunnar Mattsson, tipsade om ICA-chefen uppe pĂ„ Odenplan. Han skulle nog kunna vara intresserad av att dela med sig av sina erfarenheter. Jag ringde, fick en tid och stegade sĂ„ smĂ„ningom in i chefsrummet högst upp i skrapan. Det sade klick, som man brukar sĂ€ga. Nils-Erik formligen frustade av entusiasm och hade massor av idĂ©er till vad som skulle sĂ€gas och hur det skulle sĂ€gas. Det handlade alltsĂ„ primĂ€rt om en aulaförelĂ€sning, men Nils-Erik hade stoff till hela kursen och litet till. Jag minns att jag lĂ€mnade glad och litet omtumlad av det fantastiskt positiva bemötandet. Kontakten mellan oss var dĂ€rmed etablerad. 

I början pĂ„ februari 1977 disputerade jag och blev i stort sett samtidigt utsedd att eftertrĂ€da Rolf Back som chef för MTC. DĂ€r satt förstĂ„s Nils-Erik i styrelsen och det blev ett kĂ€rt Ă„terseende. Ganska snart kom vi in pĂ„ behovet av forskning kring handel i vid mening. Det gick raskt frĂ„n ord till handling sĂ„ redan 1978 ordnades ett symposium om 80-talets handel som MTC fick i uppdrag att organisera pĂ„ Yxtaholm. Med Nils-Eriks hjĂ€lp fick vi dit grĂ€ddan av nordiska akademiker och praktiker som i tvĂ„ dagar diskuterade handel och behovet av ny kunskap inom detta omrĂ„de. Att fĂ„ sitta i samma rum som legendarerna Kristensson, Rasmussen och Holbaek-Hansen kĂ€ndes stort! 

Symposiet mynnade ut i en bok och den gav sĂ„dan mersmak att det nĂ„got Ă„r senare var dags för nĂ€sta sammandragning, ocksĂ„ den pĂ„ Yxtaholm. Nu var det grosshandeln som stod i fokus, och Ahlsell AB stöttade med pengar och ett nyinstiftat pris. Även hĂ€r blev det en intressant bok och priset delades under ett flertal Ă„r ut pĂ„ Grossistförbundets Ă„rsmöte till en framstĂ„ende forskare eller praktiker inom handelsomrĂ„det. Allt detta ledde till att handeln kom i fokus bland marknadsföringsforskarna och flera projekt sĂ„g dagens ljus runt om i Sverige. Nils-Erik fanns hela tiden med som pĂ„hejare inom MTC, som var den organisation som stod för en hel del av startpengarna till projekten. 

1984 började jag inse att MTC, hur kul det nu var, Ă€nda inte ledde framĂ„t i karriĂ€ren. Jag hade varit ledig ett Ă„r för att meritera mig akademiskt och lyckats skrapa ihop en docentur. Vad göra? Samtal med Nils-Erik ledde till en lunch hemma hos honom. DĂ€r deltog Ă€ven Case Julander och Thomas Falk. Resultatet av vĂ„ra diskussioner till kaffet blev att vi skulle starta ett forskningsinstitut vid Handels. Institutet eller fonden skulle fokusera pĂ„ forskning kring handel och distribution. Samtidigt skulle det bli en akademisk plattform för oss yngre stjĂ€rnor, eller som Nils-Erik sade: "Ordna ni bara meriteringen sĂ„ ordnar jag pengarna. Ni ska bli professorer!" SĂ„ blev det nĂ€stan. Nils-Erik ordnade bidragsgivare, jag lĂ€mnade MTC och vi samlades i det som skulle komma att kallas sal 2000 i gamla byggnaden pĂ„ Handels. 

Sedan grep ödet in. Falken drog till Nyberg et al pĂ„ SHB för att pröva sin lycka som investment banker. Jag fick ett erbjudande frĂ„n en annan dalkarl (Nils-Erik var född i NĂ„s) och hamnade i Skandia International. Nils-Erik förlĂ€t mig. Skandia lĂ„g honom varmt om hjĂ€rtat och han gillade Hans Dalborg högt och rent. Case blev dessbĂ€ttre kvar och sĂ„g till Fonden blev en succĂ©. Den upptrĂ€der nu under artistnamnet CCM och för arvet frĂ„n oss gamlingar vidare med stor bravur. 

Under Ă„ren dĂ€refter har Nils-Erik och jag haft telefonkontakt (sista samtalet Ă€gde rum nĂ„gon dag innan han gick bort) och vi har trĂ€ffats nĂ„gra gĂ„nger om Ă„ret. Under senare Ă„r pĂ„ FlodinsgĂ„rden i VĂ€sterĂ„s dĂ€r vi brukade sitta pĂ„ balkongen och diskutera allt mellan himmel och jord men mest handel och Handels. Det Ă€r ett privilegium att ha fĂ„tt lĂ€ra kĂ€nna Nils-Erik, som utan att formalisera det blev nĂ„got av en mentor för mig. Jag kommer aldrig att glömma hans ungdomlighet, entusiasm och goda hjĂ€rta. 

Karl-Olof Hammarkvist

Nils-Erik WirsĂ€ll: Nydanande Icachef 

Roland Fahlin, Claes-Göran Sylvén, Kenneth Bengtsson

Nils-Erik WirsÀll, legendarisk Ica-chef, har avlidit, 91 Är gammal. Hans nÀrmaste Àr sonhustru och barnbarn med familjer, och livskamraten sedan nÄgra Är, Britta Magnusson. Trots Äldern kom dödsfallet ovÀntat för bÄde familj och vÀnner. Han var vital och energisk in i det sista, och var sÄ sent som under 2007 medförfattare till boken "Den omöjliga idén blir aldrig gammal", utgiven till Ica-idéns 90-Ärsjubileum. För oss som arbetat med Nils-Erik bÄde under hans tid som företagsledare och under hans minst sagt aktiva tid som pensionÀr uppstÄr ett tomrum och en stor saknad.

Nils-Erik WirsÀll föddes i NÄs i Dalarna 1916. Hans far var handlare och medlem i Hakonbolaget, det första regionala bolaget inom det som senare blev Ica. Nils-Erik sjÀlv tog stort intryck av faderns berÀttelse om hur han fick lÄn beviljat direkt av Hakon Swenson, Icas grundare, utan annan sÀkerhet Àn det personliga förtroendet. FörtroendefrÄgan blev en ledstjÀrna för Nils-Erik i hans utveckling till en av landets pÄ sin tid vÀlkÀnda företagsledare. Han pensionerades 1978 som vd för Ica AB och Ica-förbundet, och fortsatte som ledamot i Icastyrelsen till 1985.

Efter sin pensionering 1978 fortsatte Nils-Erik att vara aktiv inom nÀringsliv och samhÀlle. Han fick regeringens uppdrag att leda den dÄtida statliga kommissionen för att förenkla byrÄkratin för företagare - Àven pÄ den tiden en het politisk frÄga. Han hade ocksÄ flera styrelseuppdrag fram till 70-ÄrsÄldern, bland annat som vice ordförande i Skandia.

Nils-Erik hade en omvittnad förmÄga att förena praktisk företagsledning med akademiska kunskaper och forskning. Han blev civilekonom 1937 och anstÀlldes samma Är i AB Hakon Swenson, Hakonbolaget - ett Är innan det riksmÀssiga Ica bildades. Med tiden blev han vice vd i Hakonbolaget och en stark pÄdrivare för modernisering av distributionen. Trots en tung arbetsbörda i företagsledningen avlade han samtidigt ekonomie licenciatexamen. Han skrev ocksÄ böcker, gÀrna med framtidsvisioner, som "SÄ handlar vi om 10 Är", utgiven 1970.

Hans intresse för att utveckla forskningen ledde till att han efter sin pensionering tog initiativ till bildandet av Fonden för handels- och distributionsforskning 1981 (numera Center for Consumer Marketing CCM) vid Handelshögskolan i Stockholm. Och inte minst sÄg han till att det fanns finansiering för detta. Han fortsatte att skriva böcker, bland annat klassikern om Ica - "Den omöjliga idén blev verklighet" 1988. Den har han sedan följt upp tillsammans med Roland Fahlin 1997 och 2007.

Nils-Erik WirsĂ€ll hade ocksĂ„ ett intresse för politik och var tung kommunalpolitiker för folkpartiet i VĂ€sterĂ„s. Han medverkade starkt till att utveckla budgetteknik och ekonomiskt tĂ€nkande i kommunen under sin tid dĂ€r. Han lĂ€mnade politiken nĂ€r han 1972 blev vd för Ica AB och Ica-förbundet i Stockholm. Han var angelĂ€gen om att Ica inte skulle betraktas som politiskt lierat med nĂ„gon sida, och tog sĂ€kert intryck av att huvudkonkurrenten KF fick kĂ€mpa för att bevisa sin partipolitiska neutralitet. Nils-Erik WirsĂ€ll var en mĂ„ngsidig företagsledare som med Ă„ren fick en stor vĂ€nkrets. Men hans största och mest kĂ€nda insats var att han som nydanare och pĂ„drivare aktivt bidrog till att skapa det moderna Ica. Inför sitt tilltrĂ€de som Icachef 1972 hade han haft uppdraget att föreslĂ„ en mer hĂ„llbar Ă€garkonstruktion av Ica Ă€n den som gĂ€llt frĂ„n starten. Samtidigt var han drivande i införandet av Ica-avtalet, den modell för detaljhandelsfinansiering som Ă€n i dag Ă€r den kanske viktigaste ingrediensen i det som hĂ„ller samman Ica. Om ledaren Nils-Erik var mĂ„ngsidig, sĂ„ var personen Nils-Erik inte mindre mĂ„ngfacetterad. Hans omsorg om familj och vĂ€nkrets visste inga grĂ€nser. Även om han var en ytterst rationell och vĂ€lorganiserad person, sĂ„ hade han nĂ€ra till skrattet och han gillade verkligen skĂ€mt och upptĂ„g. Han var inte dĂ„lig i den vĂ€gen sjĂ€lv heller.

Hans mest framtrÀdande egenskap var viljan till förnyelse. Om det finns nÄgot som heter intellektuell kondition sÄ hade han det. NÀr han pÄ Àldre dagar fick en ny livskamrat, Britta, som gillar golf - nÄgot som han aldrig hade Àgnat sig Ät - sÄ tog han helt sonika grönt kort till sin 90-Ärsdag!

Bland Nils-Erik WirsÀlls utmÀrkelser kan noteras Konungens medalj i 12:e storleken och Patriotiska sÀllskapets guldmedalj ur kungens hand 2007. Han blev hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm 1984. Vi har Nils-Erik att tacka för mycket - och saknar honom verkligen.

 Roland Fahlin, Claes-Göran SylvĂ©n, Kenneth Bengtsson